d[000522] x[Allan Kiviaho] KivA-05L
[1136913 paginas de mesme cosa]

[log in to unmask]
[log in to unmask]
[log in to unmask]
[log in to unmask]
[log in to unmask]
[log in to unmask]
[log in to unmask]
[log in to unmask]
[log in to unmask]
[log in to unmask]
[log in to unmask]
- - -
[log in to unmask]
                                                   .
----------------------------------------------------
Allan Kiviaho 000520 al un gruppo de interlingua-
nistas nordic:

Sorores e fratres vikingese e hanseatic!

Le Dio ipse dona nos le armas.
Sed   CARPE DIEM,  CARPE DIEM!

Ecce le subarticulo de fundo hodierne de
Hufvudstadsbladet, le influential jornal
svedophone in Finlandia.  Le scriptor de
iste subarticulo es le redactor in chef.

Fortunamente le oration de sra Piia-Noora
Kauppi, le plus juvene membro del Parlamento
Europee, ante le plus grande eminentes del
Nationes Unite in New York a Die de Europa
es jam traducte a interlingua per Martijn
Dekker e Emerson da Costa ("Ensjo"). Io
tosto insenia le traduction a Piia-Noora
Kauppi e, si possibile, a Kofi Annan etc.

Iste oration, un specimen del "Tribuna de
Europa" e alicun altere material es un
forte colpa a iste ignorante redactor in
chef de Hufvudstadsbladet.

Heri Ilta-Sanomat, un jornal del grande casa de
media finlandese, Helsingin Sanomat, publicava
un articulo "Why not", que propaga pro un
singule lingua pro Union Europee, e iste lingua
esserea - anglese.
Mi commentario: Nunquam! PERRKELE!

Le plus efficiente modo a demonstrar como bon es
Interlingua es de traducer proprie textos de
adressantes ipse.

Io traduce le articulo de Ilta-Sanomat (que es in
finnese).

Sed io non ha tempore de traducer de articulo de
Erik Wahlström.

Dunque io spera que alicuno o alicunos de
amicas/amicos nordic/hanseatic lo traduce a
interlingua. Si non omne texto, mesmo partes esserea
multissimo benvenite!
----------------------------------------------------
                                                   .
----------------------------------------------------
Car amicas/amicos in le INTERLNG!

Multe gratias pro Martijn Dekker e Ensjo pro vostre
traductiones preciose e pro illes qui ha commentate
le traductiones!

Altere articulo importantissime es lo de Erik
Wahlström (infra). Io pensa que io debe etiam lo
traducer ante inseniamento de oratio de sra Kauppi.

Me manca tempore sed io debe usar etiam le noctes.

Il manca etiam tempore a nostre amicas/amicos
nordic/"hanseatic". Dunque io invia learticulo
de Erik Wahlström etiam a INTERLNG, pro commentar
le traduction a interlingua que es jam preste.
Io pensa que solmente le personas que possede
germano o nederlandese pote saper svedese.
In le sequente nocte io va traducer plus. Le
vespere hodierne io so occupate pro altere
cosas.

Le Tribuna de Europa, i.e. le traductiones de Stan
Mulaik e Ensjo son un multo bon material pro
demonstrar como excellente Interlingua es como un
lingua commun pro e.g. le Nationes Unite e le Union
Europee. Nonobstante que illos non son ajour.

Cordialmente
Allan
----------------------------------------------------


Erik Wahlström
Helsingfors 20.5.2000

Hufvudstadsbladet

Ifjol lät EU-kommissionen         Le anno passate le commission de UE
översätta enmiljonetthundra-      faceva traducer un million cento
trettisextusenniohundratret-      tricenta sex milles novem centos
ton sidor text från något av de   dece tres paginas de texto ex un del
officiella EU-språken till ett    linguas official del UE a un
annat.                            altere.
  Och alla elva EU-språk är ju      E tote le dece un linguas UE son ja
"officiella".                     "official".
  Men vad betyder det att ett       Sed qual significa illo que un
språk är "officiellt"?            lingua es "official"?
  Det innebär en rätt för po-       Illo implica un derecto pro po-
litiker och tjänstemän att an-    liticos e empleatos de usar
vända detta språk i alla EU-      iste lingua in omne organos de
organ, och för allmänheten i      UE, e pro le publico in ulle
vilket EU-land som helst att      pais de UE se adressar
hänvända sig till ett EU-organ    a un organo de UE in
på det.                           illo.
  En intressant fråga som           Un question interessante que on
väcktes på Hugo Bergroth-         excitava al die de mantenentia de
sällskapets språkvårdsdag på      Societate de Hugo Bergroth a
Hanaholmen i förrgår var vad      Hanaholm ante-heri era qual
man ska ta sig till när EU ut-    on deberea facer quando UE ha se
vidgats maximalt och de tret-     maximalmente expandite e le dece-
ton nuvarande kandidatlän-        tres candidatos currente con se
derna för med sig elva nya        apporta deceun nove
språk i unionen.                  linguas al union.
  Summan av alla språk som          Le summa del omne linguas que
EU ska hantera växer då till      UE debe manear tunc augmenta a
tjugotvå.                         ventiduo.
  Klarar man av så många?           An on pote arrangiar con tal plure?

Det går bra                       Le linguas
för språken                       sta ben
-----------                       ----------
Statssekreterare Alec Aalto       Le secretario del stato Alec Aalto
höll ett föredrag med rubri-      pronunciava un discurso con rubri
ken "Hur går det för språken      co "Como sta le linguas
när EU växer?". Han svarade       quando UE se augmenta?". Ille
responde-
att för språken ska det nog gå    va que le linguas vade star satis
bra. Frågan är hur det går med    ben. Le question es como UE vade
EU.                               star.
  Andemeningen med detta            Idea con isto
var kanske att det är självklart  era forsan que il es evidente
att de nya medlemsländernas       que le linguas del nove paises
språk ska få samma status         memros obtene le mesme stato
som de gamlas redan har - nå-     que le vetule membros ha - alicun
got annat skulle vara otänk-      altere esserea ja inimaginabile
bart i EU, det vore ju som om     in UE, illo esserea como si
unionen ville undertrycka de      le union volerea accentuar le
europeiska ländernas kultu-       particularitates cultural e historic
rella och historiska särart.      de paises europee.
  Så språkdilemmat kan inte         Alora on non permitte le dilemma
lingual
tillåtas bli någon viktig fråga   devenir un question importante del
toto
för utvidningsprocessen.          pro le processo del augmentation.
Större värden står på spel.       On ha major valores in joco.
  Ur de små nuvarande med-          Ex le puncto de vista de
lemsländernas synvinkel vo-       paises membros currente il
re det olyckligt om de nya vid    esserea infelice si le nove membros
anslutningsförhandlingarna        se offererea a negotiationes
skulle erbjuda sig att ge avkall  de annexion renunciar
på sina språkliga rättigheter     lor derectos lingual
för att jämna vägen för sig in    pro lisiar lor via
i unionen. Det skulle försva-     al union. Illo extenuarerea
ga alla de små språkens ställ-    le position de omne parve
ning.                             linguas.
  Sannolikt blir det så att man
besluter om utvidgingen, be-
håller de existerande språk-
liga principerna, skjuter pro-
blemen ifårn sig och försöker
reda upp kaoset som upsstått
senare.
  EU är redan världens störs-
ta översättnings- och tolk-
ningsbyrå. De teoretiska tolk-
ningsriktningarna mellan de
nuvarande EU-språken är
hundratio. I realiteten använ-
der man inte dem alla, utan
griper till "relätolkning" när
någon talar ett litet språk. En
finne som talar finska blir ex-
empelvis inte direkt översatt
till portugisiska eller grekiska.
Av praktiska och ekonomis-
ka skäl kan man inte ha den
fulla uppsättningen portugisisk-
grekiska, portugisisk-
finska, finsk-grekiska o.s.v.
tolkar. Inlagor på smp språk
tolkas i stället av en tolk till
engelska eller franska, och
därifrån av andra tolkar till de
övriga små språken.
  Nackdelen med detta är den
s.k. telefoneffekten (döpt efter
den populära sällskapsleken
på barnkalas). Den extra tolk-
ningen gör att risken för miss-
förstånd ökar. Och så tar det
längre tid.

Svengelska bättre än
ingenting
--------------------
Tidskfaktorn gör att många
tjänstemän föredrar att an-
vända originaltexten framför
översättningen, även när den
är enkelt (inte relä-) översatt.
Dokumenten är snabbast till-
gängliga på originalspråket.
  Av den här anledningen sa
Europeiska kommissionens
språkliga samordnare Ken-
neth Larsson på Hanaholmen
att han tycker det är bättre att
översättarna producerar en
snabb version, låt vara att den
är på svengelska, än filar på
texten så länge att den är kor-
rekt men inaktuell när den
skickas ut.
  Ibland har översättningar
till finska varit svårare att be-
gripa för finnar än originalen.
Aino Piehl på den finländska
forskningscentralen för de in-
hemska språken har gjort en
enkätundersökning av vad
tjänstemän anser om finskan
i översatta EU-dokument. De
anser att den är dålig, lång-
randig och ibland obegriplig
eller ofrivilligt komisk.
  Larsson noterade att sven-
ska tjänstemän till den grad
lever sig i den främmande
språkmiljön inom EU att de
glömmer att det heter "fack-
färening" och "kansli" på
svenska och i stället börjar ta-
la om "syndikat" och "kabi-
nett". Och vi ett möte för
svenska enhetschefer inom
EU som han varit med om
visste bara en tredjedel vad
deras egen befattning hette
på svenska.

En tolerant union
-----------------
Men det är för lätt att raljera
med EUI i denna (och många
andra) frågor. Problemen för-
orsakas ju av ett EU-projektet
är så tolerant och ambitiöst.
  Ty vad är alternativet till
detta komiska schabblande
med reläöversättningar kors
och tvärs, med svenskar som
börjar tala om syndikat när de
menar fackföreningar och
finnar som förstår original-
texterna bättre än de finska
översättningarna?
  Alternativet är inte en verk-
ligt konsekvent genomförd
språklig jämlikhet. En gre-
kisk, portugisisk, dansk och
finsk tjänsteman kommer
aldrig att bilda en arbetsgrupp
för att skriva ihop en mötes-
rapport, var och en på sitt eget
modersmål.
  Alternativet är en restriktiv
språkregim som innebär att
bara två ellet tre språk är of-
ficiella inom unionen. De som
inte råkar tala dem flytande är
out.
  Då skulle vi ha ett EU om
vilket det inte fanns nånting
att raljera. Men samtidigt ett
intolerant EU.
  I det föregående har alla ty-
per av texter och tal buntats
ihop som om de var likvärdi-
ga. Så är det förstås inte i verk-
ligheten.
  Politiker tenderar att använ-
da sitt modersmål, och det sker
allra oftast i parlamentets ple-
num - ett synligt och symbol-
laddat forum.
  Juridiska texter som med-
lemsländerna förväntas rätta
sig efter är också sankrosankta.
En finslipad översättning up-
penbarar sig förr eller senare
(ofta senare) på alla medlems-
språk.
  Från denna upphöjda nivå
neråt minskar de små språkens
praktiska betydelse och ökar
engelskans och franskans.
  Om svenskans ställning i EU
kan sägas samma som om
svenskarnas ställning i Finland.
Den är helt beroende av vad de
svenskatalande medborgarna
själva besluter sig för. I teorin
har det svenska språket aldrig
haft en så utbredd ställning i
världen som det har nu tack va-
re EU.
  Praktiken när förstås inte
upp till teorin. Men den be-
stäms av vad de svenska språk-
brukarna själva vill och beslu-
tar sig för.

- - -

HUFVUDSTADSBLADET
    Chefredaktör
och ansvarig utgivare
ERIK WAHLSTRÖM
[log in to unmask]

Mannerheimvägen 18
FIN-00100 Helsingfors
Finland

PB 217
FIN-00101 Helsingfors
Finland

Telefon: (09) 12531
Från utl. ++ 358 9 12531